Till pappa – Henrik

img_20181125_194747_8685910939278385667509.jpg

Hej pappa,

Igår hälsade vi på hos dig vid din grav på Östervåla kyrkogård. Det var kallt som sjutton och marken var dekorerad med ett vackert lager av iskristaller. Det kändes lite synd att trampa sönder det vackra täcket som med perfektion hade lagt sig på marken, och som frasade sådär torrt och mysigt under skorna. Med långsamma steg gick Elis, Sally och jag hand i hand bort mot dig. Klockan hade precis passerat 13:30 och solen sken plikttroget i den klara och molnfria luften. För ett kort ögonblick fick jag en isande känsla om hur den svarta världsrymden med all sin oändlighet och omättlighet slukade varenda uns av värme från marken och från våra frusna kroppar. Känslan av dess bottenlösa aptit av värme fick mig att darra till som det ryktbara asplövet. Kort därefter kände jag hur någon drog mig lite lätt i handen.

– Var bor farfar nu?
Fantasilöst svarade jag,
– Han bor ingenstans Elis. Han ligger begraven under den nya gravstenen som vi ska gå och titta på.
Uppenbarligen blev Elis missnöjd med mitt tråkiga svar och bestämde sig för att göra berättelsen lite festligare.
– Nej, det gör han inte. Du säjde fel faktiskt… Han bor där och pekade mot ett litet vitt hus, som jag tror är där kistorna förvaras inför begravningsceremonin.
– Ok Elis, det ser ju inte jättemysigt ut precis, men…
– Han bor där.

Samtalet hade nått en återvändsgränd och vi gick vidare. En liten stund senare stod vi framför din grav. Eftersom du troligen befinner dig på en plats där du inte riktigt kan betrakta gravstenen på samma sätt som oss kan jag beskriva den för dig.
Den är gjord av mörkgrå granit med mattslipad ovansida. Den har en rektangulär form med djupblästrad ram och med texten,
Erngren
Karl-Axel
1935 – 2015
Till vänster om ditt namn finns lite blommor med ett par bin som kretsar ovanför.

img_20181125_200000_0872320859304639623878.jpg

Jag plockade fram gravljuset och tändstickorna som mamma hade skickat med mig. Tändstickorna kändes lite fuktiga och var svåra att få fyr på. Men efter en sådär fyra, fem försök lyckades jag äntligen få fart på ljuset och en svag och varm svaveldoft lade sig omkring oss. Sally fick tårar i ögonen, började gråta lite och sa att hon saknar dig. Elis som jag förmodar inte har lika starka minnen av dig härmade och sa att han också saknar dig. I några sekunder var det tyst. Vi satt där på huk och smekte och klappade din fina gravsten. Och trots att vår familj inte är av den religiösa sorten kändes det korta ögonblicket på kyrkogården andaktsfullt.

På grund av den bitande kylan blev vi tyvärr inte kvar så länge hos dig. Vi vinkade till dig och lovade att komma och hälsa på dig snart. Troligtvis vid jul. Jag frågade dig vad du önskade i julklapp men kom sedan på att du alltid har varit en väldigt anspråkslös person när det gäller presenter, och såvitt jag kan minnas inte önskat dig något specifikt någonsin.

Jag är övertygad om att du var väldigt nöjd med det du hade. Till skillnad från dagens konsumtionssamhälle och rastlösa tillstånd som jag själv kan identifiera mig med, så kände du snarare ett lugn och tacksamhet över vad du hade, vem du var, och brydde dig kanske inte särskilt mycket över morgondagens göromål och måsten. Istället för alla perifera lockelser som dagligen pockar på vår uppmärksamhet så investerade du i stort sätt nästan all din tid och ditt hjärta åt familjen. Ett väldigt fint drag hos dig. Och trots att du hade svårt att prata om känslor har jag alltid känt att du älskat mig. Jag var nog inte heller lättpratad när det gällde vissa känslor. Det är något som jag har lärt mig genom åren. Speciellt är det Amelie som har hjälpt mig att utveckla den förmågan. Men jag hoppas du kände samma sak från mitt håll. Att jag älskade dig och att jag saknar dig.

20181124_1324552992997361326431331.jpg

Men det finns andra saker som jag också skulle vilja berätta för dig. Sedan du gick bort har det hänt fantastiska saker i mitt liv.

Förra året köpte Amelie och jag en sommarstuga utanför Torsåker, i en liten by som heter Vibyhyttan. Amelie och jag har både delade och olika idéer vad vi vill göra med stugan, men jag tror att du skulle gilla vårt lilla torp. I år slog vi till och köpte ett radhus i stadsdelen Sörby i Gävle. Trots att radhuset är 30 kvadratmeter mindre än vår hyresrätt så stortrivs vi.

Och för nästan exakt ett år sedan satt jag och slösurfade på sociala medier. Du vet Facebook, Instagram, Twitter och liknande!? Inte? Äsch, glöm det…
Hursomhelst såg jag en annons angående släktforskning med stöd av DNA-teknik. Som du kanske kommer ihåg har jag alltid haft en nyfikenhet om mitt ursprung, och har faktiskt gjort några seriösa försök i hopp om att hitta spår av mina biologiska rötter. Men när jag satt där vid datorn tänkte jag att detta skulle kanske bli min sista chans att hitta en familjemedlem. Åtminstone hoppades jag på att hitta en avlägsen släkting i USA. Mycket riktigt så hittade jag avlägsna släktingar. Närmare bestämt 39 stycken. Men två av dessa skulle visa sig vara syskon!

img_20181119_123748_2786023928188923720677.jpg

Maria Johansson och Lindsey Jordan.

Du hade tyckt om dem. Maria bor i Skåne och Lindsey i USA.
Både Maria och Lindsey har två barn: Noah, Teo, Oliver och Benjamin, vilket betyder att Elis och Sally fått fyra nya kusiner inom loppet på knappt 10 månader!

Vi träffade varandra nyligen i Stockholm mellan den 15-20 november. Det var magiskt. Känslosamt. Nyfiket och öppet. Kul och allvarsamt. Intensivt men ändå lugnt.

Vi bodde tillsammans i en lägenhet på Söder och umgicks från morgonen till sent/tidigt på natten/morgonen. Vi sjöng karaoke, åt på medeltidsrestaurang, käkade koreansk mat tills vi storknade, gick till arkadhall, spelade biljard, fikade, shoppade, etc. Men framförallt så pratade vi med varandra. Om allt möjligt. Och det kändes så naturligt, avslappnat, okomplicerat och intressant.

Nu vet du lite mer om vad jag sysslat med de senaste åren.

img_20181120_143659_072416839468853794458.jpg

Kram kram pappa!
Din son

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.